Att tävla
Kanske har du nyligen varit och sett en islandshästtävling? Kanske har du och din häst varit på kurs och du är redo att ta nästa steg? Eller så känns det helt enkelt bara som att det är dags att prova?
Tävlingar på islandshästar skiljer sig från de tävlingar vi ser på andra hästraser. När det gäller islandshästtävlingar handlar det mesta om hästens gångarter.
Sporttävlingar – klasser och grenar som utgår från vårt internationella tävlingssystem med stöd i FIPO (det internationella tävlingsreglementet).
Gaedingakeppni – en växande isländsk tävlingsform med eget reglemente.
SPORTTÄVLINGAR (FIPO)
En bra tävlingshäst är en häst som har rena gångarter, stora imponerande rörelser och som är lydig för små hjälper. De bästa hästarna kan både gå i hög samling och i explosiva tempon. Temperamentet hos tävlingshästarna varierar men för att nå den största framgången måste hästen utstråla lätthet och kraftfullhet.
Hästarna delas in i fyrgångare och femgångare och tävlar i grenarna fyrgång, femgång och tölt på en ovalbana som är 250 m samt i pass på rakbana. Gångartsgrenarna ställer krav på att hästen behärskar samtliga fyra respektive fem gångarter och kan visa spännvidd i olika tempon. Det finns två olika töltgrenar. Här krävs en häst med taktsäker tölt som kan visa allt från samlad till ökad tölt och explosiva tempoväxlingar (T1) eller stor självbärighet (T2) där momentet med löst hängande tyglar ingår. Alla grenar bedöms av tre till fem domare och skalan 0-10 används.
Passgrenarna erbjuder fart och spänning för både publik och ryttare. Passhästarna är ofta specialister i sin gren och hastigheten hos de snabbaste ligger på ca 50 km/tim. Det finns flera passgrenar med varierande sträckor i pass där endast tiden räknas. I en gren, Stilpass, sätter domarna också poäng på utförandet.
Det finns tävlingar och klasser på olika nivåer, både för barn, ungdomar och vuxna. I de lätta klasserna är inte tempot så viktigt utan man lägger största vikten vid att visa gångarterna så rent som möjligt.
De fem bästa ekipagen i varje ovalbanegren går till A-final, medan ekipage 6-10 rider B-final. Vinnaren av B-finalen kan gå upp i A-final om ryttaren tycker att hästen orkar det. Finalen är på många sätt en helt ny tävling. Uttagningspoängen följer inte med och alla rider samtidigt på banan. Momenten rids på speakers kommando. Domarna visar sina poäng efter varje moment.
GAEDINGAKEPPNI
Gaedingakepnni är en tävlingsform som breder ut sig mer och mer i Sverige. Fokus ligger på hästens kapacitet och ryttaren visar upp hästens gångarter och vilja genom att bland annat rida lite mer explosivt i gångarterna. Även här är uttrycksfullhet ett viktigt inslag i bedömningen. Poängen premierar den bästa ridhästen.
Gaedingakeppni skiljer sig en hel del från sportgrenarna. Poängskalan är istället densamma som för avelsvisningar och sträcker sig från 5-10, poängen landar alltså generellt högre än på sporttävlingar. Ekipaget bedöms i stort sett enbart på långsidorna och hästen ska visa mycket gång, tempo, vilja och utstråla power.
De speciella grenarna är A-Flokk (femgång) och B-Flokk (fyrgång). I uttagningen rider man en och en i valfri gångartsföljd och valfritt varv, men man måste visa minst ett halvt varv i varje gångart och sedan har man ytterligare ett halvt varv där man ska visa en gångart igen (lämpligen den som man tror sig kunna förbättra) och man får byta varv en gång.
Till A-final kommer de sju bästa hästarna och till B-final de nästkommande 8-15 hästarna. Finalerna rids på speakers kommando och ryttarna visar i A-flokk; valfritt tempo tölt och trav i båda varven. Passen rids på långsidan i det varv man kommer överens om med två försök. I B-flokk visar ryttaren långsam tölt, trav med temposkillnader och ökad tölt (på långsidorna) i båda varven.
